Möjligheten att använda rörlig belysning och mörkerriktmedel är sannolikt en bidragande orsak till vildsvinsstammens nedgång samtidigt som vargen kan ha viss lokal påverkan i de norra delarna där vargrevir finns etablerade. Andra faktorer som kan ha betydelse lokalt är förekomsten av Salmonella Choleraesuis, en salmonellabakterie som drabbar grisar. Bakterien kan orsaka hög dödlighet hos framför allt yngre djur och djur som är i dålig kondition. Tidigare provtagningar har visat att salmonellatypen är vanligt förekommande i länet.

Lokalt kan stora variationer i täthet förekomma och man måste därför utgå från lokala förhållanden i förvaltningen och de förutsättningar som finns just där för att styra sin förvaltning åt önskat håll. Eftersom vildsvinen har en hög reproduktionsförmåga har de god förmåga att öka snabbt igen om förhållandena är gynnsamma. Dock finns risk att medelåldern hos vildsvinen sjunkit till följd av den kraftiga nedgången, vilket kan resultera i en utdragen föryngring som ger oönskade effekter. Det är därför viktigt att vi förvaltar vildsvinen på ett klokt sätt, oavsett om målet är att öka, bibehålla eller minska stammens storlek.

Ett högt jakttryck på årsungar av vildsvin är att rekommendera året runt. På så sätt får man även en indikation på stammens utveckling genom att observera om det går lätt eller trögt att fälla årsungar. Det är bra att ha med sig att avsaknad av äldre ledarsuggor kan öka risken för skador, då dessa lär upp de yngre vildsvinen var det är farligt att vistas. Här kan det vara bra att inte fälla den första eller den största i en grupp som oftast är ledarsuggan.

Våren är en ganska lugn period när det gäller skadeproblematiken avseende vildsvinen. Däremot bör man vara fortsatt uppmärksam på skaderisken för vall och höstsådd när tjälen går ur marken. Det är därför viktigt att fortfarande ha en tät dialog med lantbrukarna vid sina jaktmarker.

Vi är nu mitt uppe i den huvudsakliga föryngringsperioden som sker från januari och under hela våren. Hur väl föryngringarna lyckas är ännu ovisst och beror på hur väderförhållandena under vårvintern och våren utvecklar sig. Under denna tid dominerar jakt vid åtelplatser, var därför extra uppmärksam över att spendragna suggor lämnar sina kultingar i boet under den första tiden och kan därför besöka åtelplatser ensamma.

Se till att alltid ha tillgång till eftersöksekipage vid jakt.

Viltvårdsåtgärder kan på olika sätt stödja vildsvinen året runt och god planering ger ofta ett gott resultat. Om du vill veta mer om hur du kan stödja vildsvinen, se följande länkar:

Viltvårdstips December

Utfodring klövvilt

För de markägare som har problem med skador på grödor och inte hinner med att jaga själva så finns Svenska Jägareförbundets Vildsvinshjälp där vi hjälper jägare och lantbrukare att komma i kontakt med varandra.

Det är viktigt att ha en tät och bra dialog mellan jägare och lantbrukare för att skapa goda förutsättningar och en nära samverkan för att lyckas i förvaltningen av den lokala stammen. När skador väl sker på grödor så gäller det att snabbt vidta åtgärder i form av jakt eller skrämselmetoder.

Gällande användandet av mörkerriktmedel så finns en del saker att tänka på, se mer i vår korta film här!

Även tomtägare kan ibland få påhälsning av vildsvinen, här hittar du tips för att skydda din tomt!

Viktigt att vid fynd av självdöda vildsvin eller svin med sjukdomssymptom snarast ta kontakt med SVA avseende eventuell provtagning inom övervakningen av ASF (Afrikansk svinpest). Hur tidigt man lyckas upptäcka ett eventuellt utbrott är helt avgörande för hur utgången blir. Här kan vi jägare göra stor skillnad genom att stödja viltövervakningen.