Hagel

Projektilerna i hagelpatron, se detta ord. Rundkulor, för jakt i Sverige vanligen 2,5-4 mm i diameter. Av ålder och hävd tillverkade av bly, numera även av giftfria material, se alternativhagel. Hagelstorlekarna anges i nummerskalor som kan variera mellan olika länder. I Sverige används numera USA-numreringen.

Hagelbössa

Se hagelvapen, bössa och gevär.

Hagelförladdning

En pappskiveförladdning ovanpå hagelladdningen i en hagelpatron. Förekommer inte i så kallade stjärnstukade patroner. Se stukning.

Hagelgevär

Se hagelvapen, bössa och gevär.

Hagelkärve

Vanlig benämning på den samlade hagelladdningen i skottbanan från vapnet till målet. Se hagelskott.

Hagelnumrering

Siffersystem som anger hagelgrovlek. Det finns olika system i olika länder, i Sverige gäller numera samma system som i USA. USA-nr 1 = 4 mm (det grövsta för jakt tillåtna i Sverige). För varje siffra uppåt minskar hageldiametern med 0,25 mm. Vanligt är att endast vartannat nummer 1-3-5-7 finns i handeln. Storleksskillnaden blir alltså här 0,5 mm i varje steg.

Hagelpatron

Patron för hagelvapen. Hylsa av plast eller papp, vanligen med metallförstärkning, culot, baktill. Laddas med hagel. Vanligaste kalibrar för jakt i Sverige är 12, 16 och 20. Se kaliber och hagelskott.

Hagelskott

Hagelskott är ett jaktskott för vilt upp till rådjur. Det är ett spridningsskott för korthåll, maximalt 35 meter. Hagelskott ger snabb verkan vid skott mot småvilt på grund av utbredd träff med många små projektiler, hagel. Se längdspridning, spridning och kärnskott.

Hagelstorlek

Se hagelnumrering.

Hagelvapen

Jakt- eller sportskyttevapen med slätborrade lopp, avsedda för skjutning med hagelpatroner. Finns som tvåpipiga vapen av bryttyp i modell bock eller side by side, som förstockspump och halvautomat. Även som enkla vapen med en pipa för ett skott, enkelbössor. En speciell typ är Darne, se detta ord.

Hakmontage

Högklassigt och dyrt montage för kikarsikten i första hand på kombinationsvapen och dubbestudsare, men även på repeterstudsare. Medger snabb på- och avmontering av kikarsiktet.

Halvautomater

Benämning på jaktvapen för såväl kula som hagel med automatisk omladdning. Vid skottet kastas slutstycket bakåt och kastar ut den avskjutna hylsan, varvid samtidigt ny patron matas in i patronläget. Skytten måste göra ny avfyring för varje skott, motsats se helautomater. Vapnets laddkapacitet får högst vara tre eller sex patroner beroende på viltart.

Se gasomladdare och rekylomladdare.

Halvmantlade projektiler

Jaktprojektiler med inte helslutande hårdmantel kring blykärnan. Se blyspetskula och expanderande projektiler.

Halvspänn

Hos vapen med utanpåliggande hanar. Vid avfyring går hanen tillbaka ett kort stycke och stannar i halvspänn. Halvspännet är att se som ett säkringsläge.

Halvstock

Den vanligaste stocktypen på studsare. Förstocken slutar ungefär på halva pipans längd. Jämför med helstock.

Halv trångborrning

Grad av trångborrning. Andra benämningar är ½ trångborrning och mod choke. Procentnorm 60 procent. Se trångborrning.

Hammerless

Hanlös, vapen med osynliga (inbyggda) hanar. Motsatsen är hanbössa, se detta ord.

Hamring

I stället för att borra räfflingen i studsarlopp kan man pressa in den i pipgodset genom hamring över matris. Ger hårdare och finare yta och anses vara bättre än metoden med borrning.

Hanbössa

Vapen med utanpåliggande hanar, motsatsen till hammerless, se detta ord.

Handladdning

Manuell, inte industriell, laddning av patroner, oftast med återanvändning av begagnade hylsor. Se omladdning.

Hane

På engelska hammer, den del i vapnets mekanism som vid avfyring slår fram och träffar tändstiftet. Kan vara inbyggd (hammerless) eller utanpåliggande (hanbössa), se dessa ord. I vissa mekanismer saknas hane, här slår i stället slagstiftet fram och antänder tändhatten.

Hanuppfång

En säkerhetskonstruktion i en vapenmekanism, innebärande att avgillringen av slagmekanismen måste göras med avtryckaren om hanen ska slå fram på tändstiftet. Om avgallring sker av annan orsak, exempelvis en hård stöt med vibrationer i systemet, fångas hanen upp på halva vägen och skottet avfyras inte.

Harbana

Viltmålbana med löpande harfigur för tränings- och tävlingsskytte med hagelvapen.

Headspace

Passningsförhållandet i längd mellan kulpatronens hylsa och patronläget i laddat och stängt vapen. För stor headspace kan ge oönskade effekter i skottet med onormal påkänning på hylsa och mekanism. För liten headspace yttrar sig i tröghet vid mekanismens stängning.

Helautomater

Benämning på skjutvapen som automatiskt laddar om och skjuter skottserier i oavbruten följd, så länge avtryckaren hålls intryckt och patroner finns i magasinet. Militärvapen som inte är tillåtna för jakt.

Helmantlade kulor

Jaktprojektiler med framtill helt förslutna hårdmantlar. Expanderar inte, har stor genomträngningsförmåga men nedsatt energiavlämning på grund av ringa uppbromsning. Används vid småviltjakt med krav på liten kött- och skinnförstöring. Även vid viss storviltjakt med höga krav på genomslagsförmåga i ben. Helmantlade kulor får inte användas vid jakt efter björn, säl, älg, hjort eller rådjur i Sverige.

Jämför med expanderande projektiler.

Helstock

Hos studsare. Stocken är hellång, det vill säga når fram till vapnets mynning. Jämför med halvstock.

Hel trångborrning

Trångborrningsgrad, samma som full trångborrning, se detta ord.

Hemladdning

Se handladdning.

Hjälpkorn

Ett extra spångkorn hos hagelvapen, monterat en bit in på spången vid cirka halva dess längd. Ger ett visst stöd vid kontroll av siktlinjen.

H-mantelkula

Jaktprojektil med specialkonstruerad, framtill öppen mantel. Kan ha öppen hålspets, blyspets, kopparspets och liknande. Konstruktionen är avsedd att ge hög splitterverkan (projektilens främre del) i förening med god djupverkan (bakre delen). Som skiljeanvisning mellan de båda halvorna är manteln djupt inskuren i blykärnan vid mitten. En genomskuren projektil får därmed en viss likhet med bokstaven H, därav namnet.

Hylsa

Patronkomponent, patronens hölje, förvaringsrum för övriga komponenter. Av metallegering för kulpatroner, av plast eller papp för hagelpatroner. Kulpatronens hylsa kan vara rak, konisk eller flaskformad. Den kan vara förstärkt baktill (magnumversion) ha inskuret utdragarspår eller utstående kant, fläns, se detta ord.

Se även flaskformad hylsa, konisk hylsa och rak hylsa.

Hylsbristning

I skottögonblicket kan hylsan brista, gäller såväl hagel- som kulpatroner. Hylsbristning av olika slag hos kulammunition bör alltid ses som en allvarlig varningssignal. Orsaken bör sökas och åtgärdas.

Hylsbröst

Benämning på partiet med den konformade avsmalningen på kulpatronhylsa i så kallad flaskform.

Hylshals

Den flaskformade hylsans smala, avslutande del. Även allmän benämning på motsvarande del hos hylsa, oavsett hylsform.

Hylshållare

Del i utrustning för handladdning. En för kalibern passande hylshållare monteras i laddpressen och fungerar som fäste för hylsan under samtliga laddoperationer. Samma hylshållare passar till flera kalibrar.

Hylslängd

Uppgift om hylsans längd ges ofta, men inte alltid, i kaliberbeteckningen. För hagelpatronen är de vanligaste hylslängderna 65, 70 och 76 mm. Anges vid kalibern som 12/65, 12/70 och liknande. Patron med hylsa av större längd än patronlägets bör aldrig lossas i ett vapen. Motsatta förfarandet är däremot riskfritt och även för vapnet oskadligt. I det europeiska systemet för att beteckna kaliber för kulpatron ingår hylsans längd i mm i beteckningen.

Exempelvis 6,5x55, där 55 anger hylsans längd.

Hålsikte

Se diopter.

Hålspetskula

Mantlad jaktprojektil med ihålig spets. En tämligen splitterkänslig konstruktion med nedsatt genomträngningsförmåga och liten motståndskraft vid träff i grova ben och liknande.

Hårdlödning

Lödning vid höga temperaturer med andra metaller än tenn. Vanligen silver, mässing, koppar eller legeringar av dessa. Förekommer vid vapentillverkning.

Hårkors

Riktmedel i kikarsikte. Egentligen ett hårfint kors. Numera ofta felaktigt använt som benämning på ett kikarsiktes riktmedel oavsett typ.

Häl

Benämning på gevärskolvens övre, bakre hörn. Jämför med tå.

Härdade hagel

Hagel av bly som härdats genom tillsatser av små mängder andra metaller. Härdningen ger ökad hårdhet och därmed minskad risk för deformation i loppet, men kan inte drivas för långt, eftersom den sänker blyets smältpunkt.

Hävarm

Vanlig benämning på ett brytvapens toplever eller i vissa fall underliggande, vridbara regel för öppning av vapnet. Se toplever och Lefaucheux-system.

Hävstång

Del i mekanism för brytvapen. Hävstången överför rörelsen vid brytning av vapnet till spänning av hanen.

Hörselskydd

Nödvändigt skydd vid övningsskytte. Skottljuden ger lätt hörselskador. Hörselskydd kan utgöras av kåpor med sammanhållande hjässbygel eller proppar, i enklaste form av bomull.