Liksom i övrig förvaltning är det årsungar av vildsvin man inriktar jakten på. I annat fall skapar man mer problem än vad som var innan.

Går det inte att komma åt att skjuta så är mkt vunnet av att bara skrämma dem. Närvaro, ljud eller allra helst en hund som bara går på vildsvin är mycket effektivt. Det är störningsmomentet som är viktigt, vildsvinen ska inte känna sig trygga på åkrarna eller andra skadekänsliga områden. En bra grundhållning är att låta dem vara i fred i de områden där de inte gör någon skada, oftast ”på skogen”.

Generellt så är vildsvinsstammen i ganska stark tillväxt i länet på grund av gynnsamma förhållanden. Därav är rekommendationen att fortsätta hålla ett högt jakttryck på årsungar av vildsvin (upp till 12 mån ålder), vilket leder till en stam bestående av en större andel vuxna djur.  Det gör i sin tur att man får en betydligt större möjlighet och effekt av att jobba med skadeförebyggande jakt när skörden är som känsligast.

Prognosen inför hösten pekar på att det kan bli ganska rikligt ollonår. Det i sig är något som kan komma att påverka vildsvinsstammen i form av ökad och snabbare tillväxt. Det här är ytterligare ett argument för att anamma ”fri jakt” efter årsungar av vildsvin. I de områden som man har problem med vildsvin i form av tex skador, alternativt att man tycker att man har för många vildsvin i något område. Så bör man i dessa fall planera för att under oktober-november försöka skjuta ett antal unga vuxna hondjur. Fortfarande ska inga ledarsuggor skjutas då detta bara skapar större problem och oreda. Däremot behöver man skjuta unga vuxna hondjur för att balansera tillväxten i stammen där det behövs. Och under oktober och november så är det minst sannolikhet att de har små kultingar och således minst risk för att skjuta en förande sugga.

Men precis som alltid är det stora variationer inom länet, och vildsvinen finns inte överallt.